Söndagsmorgnar på campus

Hemma i Uppsala bor jag i Triangeln, ett av stadens största studentområden. Visst kan det vara högljutt där många kvällar, speciellt på helgerna, och det händer inte alltför sällan att jag legat vaken och inte kunnat sova för att Backstreet Boys har spelats på högsta volym i lägenheten bredvid eller ett gäng onyktra studenter stått och haft gapiga diskussioner om valet 2014 utanför mitt fönster. Men en sak kan man ändå lita på - att när det är söndag morgon i Triangeln, då får man åtminstone sova ut! Vi tackar tentastressen, bakfylleångesten, livskrisen och Netflix för att varenda liten student av olika anledningar ligger nerbäddad i sin säng till MINST klockan 11.00 på förmiddagen. Det är den oskrivna regeln - ingen sätter på hög musik, sjunger, dammsuger eller väsnas på annat sätt. Söndagsmorgnar är heliga.
 
Här. I ett studentområde på Makerere University i Kampala, är varje söndag morgon också helig. I en HELT annan bemärkelse. På området finns flertalet kyrkor och åtminstone en moské, och att studenterna skulle ligga nerbäddade i sina sängar på söndagsmorgnarna finns inte på kartan. Antingen vet de inte vad söndagsångest är, eller också botar de den med någonting helt annat än tv-serier, onlinepizza och duntäcken. Här stigs det upp i ottan, och iklädda de finaste mest färgglada och glänsande festkläderna vallfärdas det till universitetsområdets alla kyrkor - hela dagen. Här har varje kyrka säkert minst tre olika mässor varje söndag, och gospelsång hörs över området HELA dagen. Är det en sak som är säker, så är det att söndagsmorgnar inte betyder sovmorgon på Makerere campusområde! Här i Edge house vaknar vi så tidigt som 5.00 av gospelsången som sedan fortsätter hela morgonen och resten av dagen. Sen sitter vi här på verandan med våra kaffekoppar; outsövda och tycker synd om oss själva.
 
Om man några timmar senare möter en ugandier frågar de inte OM man har varit på mässan idag, utan VILKEN. På samma sätt frågar de inte OM man är religiös, utan VILKEN religion man tillhör. Här är tron självklar på ett sätt som jag nog aldrig har upplevt tidigare. Lika självklar som den heliga tystnaden på söndagsmorgnarna är i Uppsalas studentområden! Som Sofia sa, lite lätt bitter, imorse när vi satt på verandan och försökte vakna till ljudet av gospel blandat med åskväder, fågelläten och den lilla trädgårdsapans prassel i buskarna. Vi får nog helt enkelt ta seden dit vi kommer och börja gå upp klockan fem för att sjunga gospel på söndagarna. Verkar inte finnas något annat sätt att ta sig igenom dessa morgnar på... 
 
Får se hur det blir med den saken. Vi återkommer med uppdatering nästa söndag. Kanske har vi då konverterat från lata, söndagströtta studenter till inbitna, morgonpigga gospelfantaster?
 
Ida
 
 
 
I brist på morgonbilder kommer här en kvällsbild istället. Maraboustork flyger över Kampala i regnbågsljuset!
 

Kommentarer:

1 Inga-Lill:

skriven

Så duktig du är på att skriva, vilket jag inte minst märkt i dagböckerna i Kaisepakte.
Vackert foto!
Kram o ta hand om er

Kommentera här: